Studiens syfte a?r att underso?ka hur journalister i Aftonbladet och Expressen framsta?ller ma?nniskor, som inte a?r brottsoffer eller fo?ro?vare, vid brottsha?ndelser. Brottsha?ndelserna som sta?r i fokus a?r ?McCann-fallet? och ?Englamordet?. Den prima?ra teorin a?r gestaltningsteorin, men studien faller a?ven tillbaka pa? medielogik, storytelling, nyhetsva?rdering samt moraliska och etiska va?rderingar.

Kommunikation a?r oerho?rt viktigt, speciellt viktigt a?r det att kommunicera internt till organisationens ansta?llda ba?de innan, under och efter en kris har intra?ffat. Att ha bra relationer och dialog till vardags, kan vara avgo?rande fo?r hur en kris kommer att utveckla sig. Tidigare forskning inom kriskommunikation har fra?mst fokuserats pa? den externa aspekten, vilket medfo?r att det finns ett stort behov av forskning kring den interna kriskommunikationen.

Tidigare studier har tydligt visat på att sömnproblem och obehagliga drömmar har ett samband med sämre mående. Syftet med denna studie är att se hur ungdomars välmående i form av positiva och negativa känslonivåer är relaterat med sömnproblem och negativa drömmar. En enkätundersökning delades ut till 111 gymnasieelever i Örebro kommun i åldrarna 16 ? 19 år och resultaten visade att de deltagare med negativa drömmar och sömnproblem har markant högre nivå av negativa känslor och ett sämre mående. Man såg att sömnproblem och negativa drömmar är relaterat och att båda två tillsammans har ett samband med ökad negativ känsla som kan leda till ett depressivt tillstånd.

Kommunikation a?r oerho?rt viktigt, speciellt viktigt a?r det att kommunicera internt till organisationens ansta?llda ba?de innan, under och efter en kris har intra?ffat. Att ha bra relationer och dialog till vardags, kan vara avgo?rande fo?r hur en kris kommer att utveckla sig. Tidigare forskning inom kriskommunikation har fra?mst fokuserats pa? den externa aspekten, vilket medfo?r att det finns ett stort behov av forskning kring den interna kriskommunikationen.

Tidigare studier har tydligt visat på att sömnproblem och obehagliga drömmar har ett samband med sämre mående. Syftet med denna studie är att se hur ungdomars välmående i form av positiva och negativa känslonivåer är relaterat med sömnproblem och negativa drömmar. En enkätundersökning delades ut till 111 gymnasieelever i Örebro kommun i åldrarna 16 ? 19 år och resultaten visade att de deltagare med negativa drömmar och sömnproblem har markant högre nivå av negativa känslor och ett sämre mående. Man såg att sömnproblem och negativa drömmar är relaterat och att båda två tillsammans har ett samband med ökad negativ känsla som kan leda till ett depressivt tillstånd.

Forskning visar att Facebook användning kan väcka negativa känslor som sänker självkänslan. Viljan att ge en positiv bild av sig själv kan skapa press. Syftet med studien är att undersöka om det finns något samband mellan Facebook användning och negativa känslor. Studien genomfördes genom en enkät som delades via Facebook. Urvalet bestod av 100 personer.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Det salutogena perspektivet har betydelse för hur vi kan hantera den stress som upplevelse av negativa livshändelser kan innebära. Känslan av sammanhang har en direkt positiv effekt på den upplevda hälsan och reducerar stress, ångest, hopplöshet och depression. Syftet med studien var att undersöka huruvida personer med hög KASAM värderar negativa händelser mer positivt än personer med låg KASAM. En kvantitativ studie genomfördes och data analyserades med en tvåvägs variansanalys för oberoende mätningar. Studien resulterade i slutsatsen att det inte finns något signifikant resultat av sambandet mellan graden av KASAM och upplevelsen av negativa livshändelser.

Negativa tal har inte alltid varit lika självklara som de är idag. En elev som aldrig tidigare mött ne-gativa tal, än mindre räknat med dem, kommer troligtvis anse att det är ologiskt att tala om äpplen. Forskning visar på att det finns en mängd svårigheter och missuppfattningar om operatio-ner med negativa tal. En del av dessa missuppfattningar grundas i den tvetydighet som finns be-träffande minustecknets funktioner - då minustecknet både används som operator och som be-teckning för negativitet. Den negativa talmängden är en del av kursplanen i matematik för årskurs 4 till 6.

Den psykiska ohälsan hos ungdomar är hög, dessutom är samsjuklighet vanligt. Det transdiagnostiska perspektivet utgår från att olika syndrom delar samma underliggande processer varav repetitiva negativa tankar är en sådan process. Denna kombinerade longitudinella- och tvärsnittsstudie syftade till att undersöka psykiska symtom (inom social ångest, depression och sömnproblem) och deras stabilitet över tid samt koppling till repetitiva negativa tankar hos gymnasieungdomar. Genom klusteranalys framkom ett antal symtomprofiler för vartdera mättillfälle (ett symtomfritt kluster, singelproblematikkluster och samtidiga symtom/samsjuklighetskluster). Dessa symtomprofiler visade sig vara stabila över tid.

Denna underso?kande designstudie utforskar hur visuellt material till en simulator kan komma att se ut och hur va?gen fram till det fa?rdiga designen kan se ut. Simulatorn som sta?r i centrum fo?r just denna studie kallas fo?r Simulerade Provokationer (SimProv) och har la?rarstudenter som huvudsaklig ma?lgrupp. I SimProv kan la?rarstudenten som anva?ndare va?lja mellan fyra olika handlingar i en klassrumssituation.

Jag valde att skriva denna uppsats om negativa tal för att jag har kommit på en metod och förklaringsmodell som kan åtgärda vissa brister inom det matematiska området. Syftet med arbetet var att undersöka om elever i skolans tidigare år kan lära sig räkna med negativa tal med hjälp av visualisering som min metod ?att räkna med gropar? bygger på. Jag har använt mig av ett undervisningsförsök med fördiagnos och efterdiagnos, med en lektionsserie på 4 lektioner mellan diagnoserna. Undervisningsförsöket gjordes i en klass 5 med 28 elever som aldrig tidigare varit i kontakt med det matematiska området negativa tal.

Negativa hemförhållanden har tidigare visats bidra till depressivasymptom. Syftet med denna studie var att undersöka: 1) omförhållanden som oro och katastroftänkande är mediatorer mellannegativa hemförhållanden och depressiva symptom, 2) om det finnsnågra könsskillnader i detta avseende. Studien baserades påinsamlade data från ett pågående projekt vid Örebro universitet. Enenkätundersökning utfördes på 18 högstadieskolor i tre mellansvenskastäder med totalt 2749 elever i årskurs 7 och 8. Resultaten visade enpositiv korrelation mellan negativa hemförhållanden och depressivasymptom, samt att båda faktorerna oro och katastroftänkande partielltmedierade mellan negativa hemförhållanden och depressiva symptom.Det fanns könsskillnader som visade att flickor som blev utsatta förpsykologisk kontroll speciellt hade ett katastroftänkande, somkorrelerade högt med depressiva symptom.

Studien undersöker hur två läromedel för religionskunskap A på gymnasiet förhåller sig till, och behandlar negativa konsekvenser av religion. Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöks hur negativa konsekvenser som kan visa sig inom områdena könsroller, konflikter, homosexualitet och klass tas upp i läromedlen. Resultaten visar att de negativa konsekvenserna behandlas olika i olika religioner. I vissa religioner får negativa konsekvenser stort utrymme medan i andra lämnas områdena helt därhän. Problematiken visar sig ligga i kunskapsvalet i läromedlen snarare än i felaktig fakta.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.